Makten över sitt Liv.
Augusti 2006
Har precis fått senaste numret av Empowerment tidningen. Jag kan inte hjälpa att jag känner en viss maktlöshet när jag läser om Arbete och sysselsättning och att detta skulle vara vägen till ett meningsfullt liv, som en enkel lösning, bara man får det stöd och hjälp man behöver. Det låter så bra.
Jag väljer att skriva i jag form eftersom jag, som alla andra bara kan gissa mig fram till hur det är för andra, men jag vet hur det är för mig och hur min AS* har- och påverkar mitt liv.
Jag är utbildad förskollärare med närmare 20 års erfarenhet av förskoleverksamhet. Och ett "vanligt liv" Det är utifrån denna yrkeslivserfarenhet och livskunskap som jag grundar mina erfarenheter av att ha ett "riktigt arbete", idag är jag förtidspensionär, sedan ett flertal år tillbaka. Idag har jag erfarenhet från båda sidor. Jag är även förälder och mormor.
Om jag skulle leka med tanken att jag är ca 20 år, är på väg ut i arbetslivet, Skulle jag troligen som de flesta unga ha hört från barnsben, att när man blir stor ska man ha ett arbete och familj. Detta är vad jag kallar en tyst kod för vad vuxenlivet har förväntningar och krav på dig som individ..
Det är väldigt lätt att tro att arbete och sysselsättning, skulle vara lösningen på mitt sk innehållslösa liv. Om jag ska tro på vad jag hör och läser, i bland annat Empowerment tidningen (en tidning för vuxna med eget funktionshinder) och att detta skulle fylla mitt liv med den mening, som många tycks tro att jag saknar.
Mitt liv är idag långt ifrån fattigt på innehåll och meningsfullet, Det är först nu, som jag har en möjlighet att skapa mig ett liv som passar mig. Som ger mig en möjlighet att LEVA. Där det finns en balans mellan vad jag kan och orkar i form av social kompetens.
Idag slipper jag att göra våld på mig själv för att vara så lik de andra, "de riktiga människorna" som jag hela tiden jämförs med och jämförde mig med.
Jag behärskar idag NT* välden språk, trots detta så fungerar det inte för mig att finnas till arbetsmarknadens förfogande. Det är framför allt den sociala orken och belastningskänsligheten som ställer till problem.
När jag knäckte koden till NT väldens språka var det som att lära sig läsa, en aha upplevelse, visst gör det min kontakt betydligt lättare, när jag vet vad andra menar; och den största tillgången är nog att jag har fått en SJÄLVKÄNSLA, Att jag tillåts att vara den jag är. Att jag duger som jag är, i första hand i mina egna ögon och allt oftare även i andras. Att jag vågar fråga när något är oklart , Jag har slutat gissa.
*AS = Aspergers syndrom
*NT = neurotypiska, det som är normgivande för hur det brukar fungera för de flesta människor, "normala tillsvidare" i vardags språk.